Det känns som man aldrig har tid. Det känns som vad man än gör får man ingenting gjort. Och ändå har jag varit ledig idag. Och jag har tänkt. Det finns så många bloggar, det finns så många likadana bloggar, kopior på kopior. Jag fick ett mail från gratisbio.se, som förmodligen alla känner till, den moderna tidens pyramidverksamhet. Människor är både lättlurade och så långt ifrån oliktänkande att den blir lika grå som snöslakset utanför. Aldrig någonsin att jag skyltar med den lägsta gradens dynga på min blogg. Aldrig att jag går med på något som att sälja mig när det sitter andra människor som tjänar pengar på saker som andra inte får någonting för mer än en fulare blogg. Och jag kan hamna på hundra bloggar en dag och sjuttiofem är likadana, tjejer med sina outfits från samma butiker, gratisbio-ful-reklam och alla dessa enormt fula hårband som lika väl skulle kunna vara Ronja Rövardotters. Så många är likadana. Var finns meningen att vara som alla andra, det har jag alltid undrat? Vad är meningen med att försöka följa eller likna någon som redan gör det bättre? Och jag antar att jag blev bitter i samma veva som snön kom till stan. Tar inte detta vintervakuum slut snart?

Jag drömmer mig bort i mina drömmar. Och jag är den långsamma varianten av jag-kan-inte-bestämma-mig. Men en dag ska det bli nytt här. Och jag är nog säker på vilken soffa det blir. Jag har hittat överblivna teakstubbar till sängbord, jag har troligen hittat soffbord (syns i kanten på ena bilden nedan, Snow från Swedse). Nu återstår lampa och jag vill ha alla alla alla. Allt är som vanligt. Och jag väntar på våren nu.

Dagens låt: The Persihers - Come on out of the shade

Ett stilla lugn, det är fredag. Någonstans ringer det en återvändsgränd i mitt bakre. Och jag ser det komma närmre. Jag bryr mig inte ens om att titta ut. Om en vecka har jag varit i Stockholm och sett årets möbelmässa. Och jag antar att jag kommer vara fylld till bredden med saker jag vill ha, jag brukar vara sån. Ibland är det en nackdel att ha det jobbet jag har, jag ser så mycket. Och ibland är det en fördel att ha det jobbet jag har, jag ser så mycket. Jag måste bara lära mig att skilja på ha-begär och nyfikenhet. Och jag är bara femtiosjukommafem kilo dålig synonym till matrialism, slit-och-släng-konumstion. För att stilla min hunger har jag beställt fåglarna nedan, jag ska ha dom på väggen, lilla fågel blå, flyktbenägna som stannar kvar. Klädhängere för mig, en elledning för dom som flyger. Och snart har tiden som jag tänkte på gått. Allt är som vanligt. Jag antar att det aldrig blir mer annorlunda än så här. Och kom ihåg, kära läsare, när tillfällena av tid kommer ska man inte hålla tyst. Det blir en ny sommar i år. Jag tänker ta den med storm.

Dagens låt: Mariah Carey vs. Cindi Lauper - We belong together time after time

Jag har letat länge. Och jag har väntat. Mitt hjärta har skrikit efter blå inredning. Nu kommer det blå inredning. Och blåa och lilla mattor. Och lila, lila, lila, i olika nyanser. Äntligen har jag fått tag i min mattfärg jag letat efter. Turkos som den egentligen heter, men tänk mer blåbärsyoghurt. I vinter och vår ska man tänka på lila och blåbär. Och andra närliggande toner. Jag gjorde till och med två blåbärspajer igår.

Var du än befinner dig påverkas du omedvetet av färgerna runt omkring. Det ljus som reflekteras påverkar dina beslut och ditt sinne. Och det är sånt här jag älskar. Jag är en blå person. Uppväxt i en blå familj där alla är blå. Basen i mitt hem är förutom vitt mycket byggt i olika toner av blått. Färgers betydelse är i nästan alla fall helt bortglömd, men har så mycket mer verkan än du tror. Den blå färgen står för kommunikation, talförmåga och inspiration. Den skapar en avslappnande känsla och ger rummet harmoni. Blått passar människor som tänker och lever ett kreativt liv. En mörkare blå står mer för impulsivitet och talcentrum medan den ljusa tonen är svalkande, främjar drömmar och stillhet. Och väljer du indigo är det egentligen geniernas och dårarnas färg, en färg som sägs vara till för medvetna individer. Lila har en likande effekt som blå men i för stora doser ger den en mer oroande effekt än blått i överflöd kan göra. Turkost i sin tur är den kallaste ljusreflektionen mellan blått och grönt. Det är en svalkande färg. Och i en utsträckt mening kan turkost dämpa kärlek och känslor. Och dessa färger är dom enda ni behöver tänka på framöver, åtminstone så länge ni vill ligga rätt i tiden enligt Elvis. Tänk blåbär och lila, tänk på sommar och kärlek. Tänk på mig.

Vilken färg är du?

Jag och mitt konsumtionsbegär är mycket sugna på nya stolar. Av någon anledning verkar det som Kartell är något jag gärna fastnar för. Jag gillar när det ger en ren känsla, sparsmakat och medvetet. Rena linjer och uttycksfulla men diffusa former. Färg och form ger en hårfin balans för ett hem med identitet. Och skulle jag haft ett vitlackat trä- , rått betong- eller stengolv skulle jag vara lyrisk, nu är jag bara medioker med ett ekparkettgolv. Transparenta stolar är så där mot ekgolv... Men jag har snyggast lägenhet i stan, vad annars.

Blått är den ultimata färgen i år. Jag älskar blått. Och den kornblå färgen är så snygg att håret på armarna växer extra fort bara av att viska ordet. Visste ni att blått är en kommunikativ färg som står för talförmåga och inspiration? Dessutom motverkar blått deprissioner och verkar svalkande och skapar drömmar? Jag är blå, jag är en dröm. Och jag har den bästa smaken, vad annars.