Ibland ligger jag sömnlös om nätterna. Ibland kan jag fastna i mina egna tankar. Det är märkligt. Varför har alla superhjältar kalsongerna utanpå trikån? Det är ju inte så att Stålmannen har Björn Borg eller Calvin Klein att flasha med, men ändå är y-fronten utanpå. Jag undrar verkligen varför.

10. Kiruna är världens största stad till ytan

09. Det finns 26 998 bultar i räckena på Ölandsbron

08. Kalmar har varit hela nordens huvudstad

07. Majoriteten av svensk fetaost är gjord av komjölk

06. Banan är en frukt

55. Det finns 120-vägar i Sverige

04. Vitt te innehåller mycket klorfyll

03. Blomsternamnet Johannesnycklar kommer från vår tidigare drottning Kristina

02. Ryssland ligger i Europa

01. Förr i tiden dödades kristna av lejon på Colloseum

Facit i kommentarfältet lite senare...

I Sverige är Robert Wells den enda folk vet när man tänker på pianister (kanske med undantag för Martin Hederos för den som kan lite). Robert Wells är så där kul. Muneer Hameer är i en egen liga och gör pianocovers på stora hits, på ett helt eget sätt. Du gör bäst i att lyssna in dig nedan och bli ett fan precis som jag. Och kom ihåg, jag har den bästa smaken.

Han är en sådan klippa, den där Ernst. Mannen kan konsten att göra ett hantverk till levande lyrik och samtidgt spotta ut citat som får en att skratta. Eller som Martin sa: "Jag älskar människor som brinner för sitt intresse". Det finns ingen lika kvinnlig tv-personlighet med ett manligt könsorgan som Ernst. Han är sig själv, bara det är manligt. Tänk er en sommarkväll med Ernst, där ni vadar längs kusten under solnedgången på Öland och tillsammans pratar om dumleglass och hyacinter med sanden mellan tårna. Det kan inte bli bättre än så. Ernst är den fulländande mannen när man väl förstår hans unika könstillhörighet. Jag har inte förstått den än, men älskar honom ändå.

Det har varit en dyr vecka. Och snart har vi provat alla Ölands stränder och alla nattklubbar och alla barer och alla gator på båda sidor om bron. Byttan, Winnerbäck med vänner, herrmiddag, grillning, Vallen, Strand och caféer, barer och ännu flera gator. Och stränder. Jag känner mig snart som den uttorkade kvinnan i Den där Mary.

Jaså du gillar house? Okej, nu förstår jag. Alla gillar samma typ av vanliga saker. Det är en pose? Du skulle hört Tiga, men det var för tre år sen. Du är nog egentligen bara schlager. Kan du inte bara vara dig själv?

KRÖNIKA. Jag minns korta små strån med smultron på. Vi hade korta ben och sår på knäna. Och på andra sidan bron stod väderkvarnarna kvar. Jag minns blå kläder och barnablont hår. Jag minns alla synliga revben och choklad runt munnen som en symbol för glädjens år. Vi var bara barn då. Och det är vi än.

Alla andra hade redan sjunigt Den blomstertid nu kommer med kransar i sitt hår. Skolan hade tagit slut medan sundet fylldes med vita segel och måsar som flög förbi. Vi var bara barn som inte kunde något om tid. Vi sprang oss fria under bar himmel medan solen aldrig gick i moln. Vi hade sommarlov och var dom bästa i sitt slag. Vi behövde inga multiplikationstabeller eller komplicerade räknesätt, det räckte med solens timmar, lediga dagar och små vita bollar på en gräsplätt.

Det är kanske nitton somrar senare nu. Nitton år av maskrosor, väderkvarnar och myggbett. Vi har längre ben idag och inget sommarlov. Sommaren är inte lika självklar längre. Vad som då var lek, öppen himmel och blåa hav har blivit brist på tid, andra kläder och ett mörkare hår. Nio veckor har blivit tre. Vad som alltid var sol har blivit regn. Dagarna vi räkadne smultron på våra strån har istället blivit tiden vi räknar soldagar under vår semesterperiod. Allt var så enkelt, så självklart och vackert. Allt blev så bråttom, så viktigt och kort.

Det fanns en tid utan elegi, där bara lek och solljus var det enda som existerade. Varje gång ett moln passerar över oss går världen under, men varje gång man hör Turistens klagan, barnkörerna och ser plaskandet i vattenbrynet beblandas med barnens skratt, reser sig ett hopp. För någonstans där vet man att sommaren lever fast på ett annorlunda sätt, med andra vilkor och nya erfarenheter. En sommar är oslagbar på flera sätt. Även om leken och förmågan att inte riktigt förstå har ersatts med andra nöjen och ett annat slags förstånd är solen alltid som bäst i zenit. Vi är alltid äldre än vår historia och som yngst i nostalgin, för visst är det underbart att kunna se tillbaka och känna att just dom somrarna var dom finaste jag sett.

Nu finns snart inga väderkvarnar kvar. Myggorna är färre och solen lite längre bort. Sommaren går mot sitt slut utan att vi tänker på det. Och snart väntar vi igen på rapsfälten som fylls av gula toner och barfotagator vi aldrig vandrar klart. Nätterna är lite längre och lite kallare nu. Och vi är äldre men ändå fortfarande barn när vi reser i tiden.

När allt liv dör ut, när allt tar slut och vi blir barn på nytt, så hoppas jag tiden spolas tillbaka till alla myggbett som sved som öppna sår och jag ännu en gång får uppleva ett sommarlov som en symbol för livets alla underbara år.

Lördag och ännu glöder solen. Det slog mig idag. Snart är tiden över och sommaren slut. Och pengarna rinner iväg lika fort som timmarna i solen.

En väldigt kort rapport om Winnerbäck med vänner. Bäst var cappuccinion på vägen hem. Men å andra sidan, Winnerbäck är alltid Winnerbäck och hans publik är lysande. Och alltid trevligt med lite konserter och folk som rör på föttena. Och den transparenta scenen måste varit både den högsta och snyggaste jag någonsin sett. Där måste arrangörerna tänkt på mina 170 centimeter, mycket annat hade dom inte tänkt på.

Två a-lagare sitter på en parkbänk utanför Systembolaget och pratar om livet med öl i handen.

Alkis 1: Jag borde börja dricka något annat.

Alkis 2: Ja vem fan borde inte det.

Alkis 1: Tomatpuré och Sockerdricka är jävligt gott.

(Lång tystnad)

Alkis 2: Jaha.

En riktig man gör saker som faller honom in. Något som är riktigt manligt är barnolja. Ja, det är sant. Finns inget bättre att smörja in kroppen med än Barnängens barnolja efter en dag i solen. Den lätt röda huden blir så mjuk och smidig att du kan sola igen dagen efter. Vi pratar återfuktning. Vi pratar nostalgi och vi pratar lysande produkter. Och vad slår det när ansiktet sedan toppas med Jack Blacks energizing face buff? Världens bästa ansiktsskrub med uppfriskande menthol. Okej, kanske inte i ett solat ansikte som ser ut som norska flaggan, men annars. Kärlek.

Hör jag illa, eller är det så roligt att Cesár Santin säger så här om Henrik Rydström?

"One big boss inside the bitch"

Avgör själv ca. två minuter in i inslaget här.

Det är märkligt egentligen. Vad människor ljuger mycket. Vad har alla på sina samveten? Är dom svarta inuti? Själv har jag väldigt svårt för att ljuga. Och kanske är det just därför jag har en grym känsla för att läsa av när folk ljuger. Jag brukar inte säga något, men jag vet, och det märks i längden. Jag kan höra Gudarna planera era straff.

10. Markus Krunegård - Markusevangeliet
Sångaren från Laakso solodebuterade med en del störda, en del fina och många fantastiska låtar. Stjärnfallet är vemodigt vacker och Jag är en vampyr är blodig pop. Krunegård spelar i Kalmar på fredag 25/7 tillsammans med bland annat Emil "Telefonkiosk" Jensen och Lars Winnerbäck. Låttips: Ibland gör man rätt, ibland gör man fel

09. Hot Chip - Made in the dark

Av naturliga skäl inte lika mästerligt som The Warning. Nu lite lyxigare electropop, lite mer guld och lite mer anonymt. Fortfarande snyggt släpande electro med varma melodier. Låttips: Ready for the floor

08. Cut Copy - In ghost colours

Det nya Hot Chip, snyggare och moderna. Tydligare beats än senast och sylvassa refränger. Ett popband i den digitala tiden. Låttips: Feel the love

07. Sigur Ròs - Með suð í eyrum við spilum endalaust

Lika bra som Takk, fast aningen jämnare. Och lika underbara partier som titeln "100 år av ensamhet" är vacker. Islands finest med ett påhittat språk. Med stråkar som skär in i hjärtat, på rätt plats. Låttips: Við spilum endalaust

06. Hästpojken - Caligula

När Bad Cash Quartet blev punk på svenska, med aningen provaktiva texter. Martin Elisons desperata röst klär sig alltid i trasiga toner av pop. Fylld med starka melodier. Låttips: Cyklar och knark

05. Coldplay - Viva la Vida

Bandet som nästan alltid låter likadant, fast denna gången med en tendens till experimentella försök. Strawberry swing är Beatles 50 år framåt i tiden. Sticket i Death and all of his friends är redan en klassiker. Låttips: Viva la vida

04. Mariah Carey - E=MC2

Amerikansk sliskmusik ligger i tiden. Mariah Carey är lika macho som 50 Cent, bara så mycket bättre. Klubbballadernas drottning. Låttips: Bye bye

03. Kleerup - Kleerup

Robyn fick all cred när Kleerup bad henne sjunga på With every heartbeat som blev listetta i England. Bästa svenska dansakten sedan Tough Alliance. Gäster som Neneh Cherry, Titiyo, Lykke Li, Marit Bergman och Robyn. Låttips: Forever

02. Håkan Hellström - Försent för Edelweiss

Mognad är en inställning, Håkan är en egen instution i svensk musik. Det mest vuxna artisten Håkan Hellström gjort trots en lyssnarskara på snittåldern 17 år. Med rötterna i musikhistorien och ett innehåll av episka sånger blev För sent för Edelweiss beviset på att glappet till Sveriges näst bästa artist är ljusår dom emellan. Låttips: Tro och tvivel

01. Joel Alme - A master of cermonies

Det största som, tillsammans med Jonas Game och Tough Alliance, kommit fram i svensk musik sedan Håkan Hellström. Vemodigt vacker Springsteen-rock/pop med en av Sveriges starkaste sångröster. Arrangemang så fyllda med stämingar och känslor att dom nästintill går att ta på. Låttips: The queens corner

Ett ungt par står och väntar på bussen bland flera andra.

Killen: Kan jag inte få en puss, älskling?

Tjejen: Nej, du smakar ju flundra i munnen idag.

Killen: Gör jag ju inte!

Man ~ 25: Du får sluta slicka dig på fingrarna, killen.

Inskickad av Anna

Skicka in dina tjuvlyssningar till e-postadressen till vänster i menyn.

Nätter är underbara, dessa nätter. Jag älskar dom. Tystnaden överallt. Mörkret. Ljudet från syrsorna. Ölandsbron bortom balkongen och en öppen dörr, en långsam trafik och ett stilla ljus. Ljudet från vågorna. Och den dova musiken som trygghet. Och ändå tystnad. Här är livet underbart. Nätter är som hundra år av ensamhet. Visst är det vackert?

Mina favoritmärken när det gäller smink är Maybelline, framför allt deras ögonskugga. Och på läpparna gillar jag Lancomes nyaste med en liten svag ton av aprikossmak. Jag tycker Elizabeth Arden helt har tappat sin glans i sina produkter senaste tiden, usch! Speciellt deras Ceramide eyecare, den känns lika billig som Niveas conture eyegel. Idag har jag fått hem prover från min kontakt på Givenchy och jag tror stort på deras Blanc Parfait. Jag märker redan, innan jag egentligen testat, att mina finnar försvinner. Är det inte underbart?

Får jag lov att presentera en ny kategori på Elvis - Veckans Blondinbella. Det kommer att handla om viktiga saker som smink, politik, livvakter, moderaterna och handväskor. Och mycket mer. Den som vill gästspela, gärna med videoblogg, är välkommen att höra av sig. Kanske har du en videorecension av ett nytt smink?

Jag är alltid kär i Tjallamalla. Hade jag varit tjej hade jag köpt 24 klänningar i veckan där ifrån. Nu är jag kille och istället sugen på denna superbilliga t-shirt från Saga Lova, 700 kr på Tjallamalla.

Jag väntar på ett tåg. Och någon som vill ta mig med på en resa till Köpenhamn. I mina tankar är Köpenhamn det mest poetiska och urbana vi har i skandinavien. Dessutom gillar jag danskarnas syn på konsumtion. I Sverige köper vi allt samtidigt bara för att vi ska ha det. Och skiter i hur saker ser ut eller är. I Danmark köper man en dyr vara i taget, sen väntar man till man har råd med nästa. I Danmark har man stil. Och smak. Varför köpa sex kastruller på IKEA som ser för jävliga ut och är så där i kvalieten? När man kan köpa en för samma summa som är snygg och bra och sen faktiskt vänta tills man har råd med nästa?

En kvinna med dotter runt 5 år sitter på tåget.

Dottern: Mamma, vad betyder sekreterare?

Mamman: Det är namnet på din halvbrors mamma

10. Kräk-Eva på YouTube

09. Kokain-Sanna Bråding

08. Kalsong-Fredrik Ljunberg

07. Robinson-Zübeyde Simsek

06. Sällskapsresan-Majsan

05. Bingo-Lotta Engberg

04. Släng dig i brunnen-Adde Malmberg

03. Rapport/Burret-Elisabeth Höglund

02. Björnes Magasin-Eva

01. Blåsningen-Lennart Svahn

Den där Ernst Kirchsteiger är en speciell man. Ibland obehaglig. Ibland förskräcklig och ibland så där mysig att man får lust att gå ut i trådgården och genast bygga sig ett lusthus. Och sedan så massor med färska kryddor, kaprifol och amaryllis. Sedan lägga sig i en marin hängmatta och suga in sommaren från ett långt grönt grässtrå. Ibland får jag bara lust att göra egen vinäger, Ernsts egna marmelad eller så en knippe krasse på bara Ernsts vis. Sommar med Ernst var verkligen bra sist. Otäckt.

Kolla in Ernsts hemsida och skratta gott åt hans citat.

Jag är så klart hemma från Göteborg igen. På nåt sätt är det alltid skönt att komma hem. Och här finns inga åkattraktioner som nästan tar livet av en. Här finns inga regntunga moln och inga spårvagnar som kör över en. Här finns bara moln utan regn och en och annan Pitbull som skrämmer livet ur en (det först jag såg när jag kom till Ängö). Borta bra men hemma är bäst. Sen bor man också i den bästa av världar.

Det vi förr kallade sommar är numer regn och kalla vindar. Framöver kallar vi säkert maj månad för svensk högsommar.

På ett lite alllvarligare plan. Jonas Game (tidigare Bad Cash Quartet) är en av dom jag beundrar allra mest. Så äckligt bra debutskiva han släppte förra året (hade jag fortfarande varit musikrecensent hade jag gett den högsta betyg). Så äkta, så starkt, med desperation och värme och samtidigt utelämnande. För den som inte läst pressreleasen till ADHD bör leta upp den på google. Ett riktigt varmt brev om Jonas själv, skrivet av hans mamma, som handlar om ett liv som så när påminner om ADHD, att leva för musiken och helt gå sönder när hans band gick i graven, att hitta gnistan igen genom en resa till USA och träna småbarn i tennis. Och nu till sommaren har han gett ut helt purfärska sommarlåten Fish & Shark. Du hör den på hans Myspace. Passa på att kolla intervjuer med Jonas på Youtube, han är så eftertänksam och försiktig. Fan vad bra du är, Jonas. Jag beundrar dig verkligen, på riktigt.

Jonas Game - Fish & shark. Kom ihåg det.

10. Skurar golv och badrum

09. Lägger en ansiktsmask

08. Stryker sängkläder (lakan, örngott och underlakan alltså)

07. Drömmer drömmar om Håkan Hellström

06. Googlar på intressanta tjejnamn

05. Ligger på golvet och filosoferar

04. 200 sit-ups och speglar sig efter för att se den direkta effekten

03. Sjunger Kleerup, M.I.A., Markus Krunegård, Joel Alme och Håkan Hellström för sig själv

02. Höjer och sänker hissgardiner

01. Lagar tre-rätters inklusive rödvinssås och tiramisu

Vet ni att Brolle är född i en liten by? Och att Göteborg är världens blötaste by? Det regnar alltid här. Idag har det blivit blött, dumleglass, chinos- och sjalköp och lite mer blött. Min smarta syster sa att det låter som Tomas Andersson Wij, Hon hade visst rätt. Vi ses.

Det är så många hundar nu förtiden här på Ängö där jag bor. Jag möter människor med Pitbull någon gång varje vecka. Inte nog med att dom är ordentligt fula, dom är även farliga och borde inte vara tillåtna att ha som husdjur.

Jag ligger på en filt i solen nere vid sjöbodarna och plötsligt ser jag en stackars kille komma med en sån där äcklig och farlig hund. Jag ser framför mig hur mitt liv tar slut. I tankarna lämnar jag allt och springer barfota för livet och kastar mig över den en och enhalvmeter höga häcken vid lekplatsen, snubblar mig vidare och springer mig blodig med full fart rakt in i livsmedelsbutiken. Och mitt i dörren krockar jag med en stackars tant med käpp, som inte bara bryter lårbenshalsen utan även blir arg och slår mig med käppen rakt i skrevet, sen undrar hon vad fan jag håller på med. Lionsmedlemmarna som för dagen är och handlar smör och röd mjölk blir förtvivlade men jag skriker för liv och död att pitbullen kommer döda oss allihopa om vi inte bommar igen entrén. Utanför dörren står nu en blodtörstig Pitbull och ska slita oss i små köttbitar. Och för att skydda oss river vi ner hela hyllan med utgånsdaterad kexchoklad över oss. Och där under ligger vi, jag och en tant med sprucken kjol och bruten lårbenshals och låter våra hjärtan slå sig upp i halsgroparna.

När jag vaknade var kroppen helt svag och jag skakade och svettades. Efter två dygn har jag insett att det var en jävla dröm. Jag har men för livet.

En äldre man med pansarglasögon och gubbhatt kommer in i en välkänd butik.

Äldre man: Hej, är Pär här idag?

Expidit/kollega: Nej tyvärr, han är fri idag.

Äldre man: Jasså! Är han och åker skidor, säger du!

Jag har en syster. Och hon bor i Göteborg. Imorn är det dags att ta tåget mot vänstersidan och hälsa på Soffi-Propp och hennes Carl. Då blir det kanske kanske Liseberg, tokshoppa och sola bland klipporna på västkusten. Om jag ser Lisebergkaninen ska vi hångla. Så det så.

I skivspelaren snurrade Håkan Hellström.

Pappa: Vad tycker du om musiken, Brita?

Mormor: Jag tycker det låter som tvättmaskinen är igång.

Nu bor mormor i himmelen. Hon hade kunnat bli en egen och häftig musikrecensent, minst sagt.

Cut Copy är årets Hot Chip, fast dom har fattat att det är inte kul att va varken preppy- eller skolnörd längre. Och alla som köper stora brillor utan synfel, som du likaväl kunde haft i årskurs tre, ni är fel. Cut Copy har förstått att det går ut på att bara vara snygga. Sval musik när den är som bäst. Och på sommaren ska ljudet och vågorna svalka.

06. Att vara en millimeter ifrån, eller mindre.

05. Robyn

04. Tjallamalla

03. Att bekosta sitt hem med inredning

02. Hissgardiner

01. Flyttfåglar

Subject: Vi har i alla fall Villhelm Moberg

Jag: Varför denna äckliga fokusering på Stockholmslagen, Mats?
Mats Olsson: Sthlmslagen får inte alls mer än landsortslagen. Byt lag.
Jag: Skitsnack, Djurgården fick spaltmeter när dom vann Superettan. 
Mats Olsson: Där tappade jag helt och hållet förtroendet för dig och din humor. Byt lag, skaffa ett liv, flytta till storstan för helvete. Jävla idiotjävel.
 
Mats Olsson och jag var ganska tighta ett tag i slutet av 90-talet. Och Olsson gav mig feedback på texter jag skrev när jag drömde om att bli nästa Olsson. Bland mail-listans medlemmar hade jag frivilligt anmälda som Mats Olsson, Lasse Anrell och Albert Svanberg.
 
Jag svarade att Jonsered var Olssons symboliska sköld för att dölja hans kärlek till Stockholm.
 
Jag fick aldrig några fler mail av Olsson. 

Jag hör en del som pratar om att starta bloggar men vill ha en kul idé och något som skulle vara välläst. Jag har en idé till alla där ute. Blondinbella behöver en bror. Ingen som tänkt på att starta den manliga motsvarigeheten? Blondinboy? Någon som vill videoblogga om vilka handväskor ni köpt, eller kanske vilket smink ni använder? Jag hade älskat att läsa den killbloggen - vilken underhållning! Och sen bombardera flera tidningar och bloggar med pressreleaser. Vilken reklam det skulle bli. Och alla skulle tala om nätmobbing, antagligen. Jag hånar inte alls Blondinbella, jag är bara avundsjuk för att inte jag drar in uppemot 40 000 lök i månaden för att berätta att jag är ett bortskämt barn och lite för ung för en normal verklighetsuppfattningen.

Tre invandrarkillar med byxorna i knävecken slår sig ner på McDonalds vid Giraffen. Killarna är omkring 16-17 år och riktigt coola. Ganska snart efter att dom börjat äta på sina Happy Meal diskuteras det om att hänga med i nyhetsvärldens alla olika kanaler och skrytet tar fart.

Kille 1: Hey, jag kollar både Aktuellt och läser Aftonbladet.

Kille 2: Men din jävla neger, jag kollar både Nyheterna, Aktuellt och Smålandsnytt.

Kille 3: Haha, fan va jävla dåliga ni är jävla horor! Jag läser Aftonbladet, kollar Aktuellt och läser text-tv, både ettans och tvåans!

Kille: Hej, ursäkta... din pappa är möjligtvis inte rörmockare?

Tjej: Eehh, nä. Hurså?

Kille: Jag bara antog det för du är ganska läcker.

Ölen på Kåren har samma moms som pubarna på Mars. Ibland blir det billigt för en student. Och jag skulle en gång sicksacka från krogen hem genom glaset på asfalten i vår stad. Det gick bra. Fast det gick sämre när jag skulle parkera min cykel.

Hon var söt den där grannen. Och jag hade bara sett henne någon gång men var redan kalaskär den natten, vid det klockslaget. Efter en vecka som hyresgäst i ett pensionärskvarter skulle jag svänga in med cykeln och dimmig blick. Någon hade oväntat flyttat staketet (har jag fått för mig) och jag cyklade in i staketet, jag for över cykeln, cykeln över staketet och cyklen över mig. Staketet stod kvar, men inte jag. Och där låg jag raklång med näsan mot marken och en cykel över mig. Och då kom hon. Vi blev aldrig kära just där, kanske var hon blyg. Hon tittade men sa ingenting. Jag satt fast i cykeln. Och till slut lyckades jag, i mitt kreativa tillstånd, ställa cykeln i cykelstället och halta upp till sängen. Okej, jag hade försökt få loss styret först men det liksom satt fast under ramen. Jag hade väl hjärtat i famnen då.

Det tog en vecka. Det värkte. Och sen kom gipset på hela högerarmen. Jag bodde på fjärde våningen och hon på tredje. Och så klart mötte jag henne direkt hem från sjukan. Med världens största flin och mungiporna ovanför hårfästet mötte hon mig i trappan och jag var jävligt gipsad.

Hon sa ingenting. Men jag tror hon blev kär.

Ni är några som frågat vad Elvis kommer att handla om. Det kommer att märkas framöver men ni som vill veta tidigare än så blir det är en del ironi, att det även drivs med det manliga ryktet, tjuvlyssningar och både meningslösa och meningsfulla listor. Det kommer bli riktigt bra musik och inredning som du vill dö för. Kanske blir det en och annan krönika. Det kommer vara struntprat och allt annat som underhåller och förtrollar er. Det kommer också vara allvarligare saker. Och jag kommer så klart dissa er som tror att ni är toppmoderna.

Längs en gata i min stad finns inga moln. Jag vet inte vad den heter men jag går där ibland. Det finns alltid gator som min hjärna vandrar genom nätterna. Och nånstans efter Blå Porten tänker jag på Håkan Hellström som min man. Ibland tänker jag på Per Bjurman. Om jag vore homosexuell skulle jag också hångla upp Håkan Hellström. Jag är som barnet som sover med skivan under kudden. Jag har alltid Håkan Hellström under min kudde. Och jag är alltid full av drömmar för då vet jag att gatorna aldrig tar slut.

En ung kille kommer in i en gardinbutik och väntar till expediten just avslutat den kvinnliga kunden vid kassan. Killen ser sin chans medan kvinnan verkar klar och rotar i sin handväska.

Kille: Hej, har ni hissgardiner?

Expedit: Nja, det är den som hänger där (och pekar längst in i butikens ena hörn).

Kille: Ok, jag får leta vidare.

Kvinna: Ursäkta att jag lägger mig i, men prova Vapencentralen!

Kille: Har dom hissgardiner?

Expedit: Inte har väl dom hissgardiner?

Kvinna: Jasså, hissgardiner! Jag tyckte du sa fiskelina!

Elvis lever. Elvis hör hemma i Kalmar och alla drömmar bär till Sparregatan 7. ElvisKalmar är vår stads svar på himmelen och havet. Det enda som verkligen betyder nåt.

Elvis är allt en människa med koppling och intresse till Kalmar behöver läsa. Elvis ger dig dom bästa tjuvlyssningarna, listorna, musiken, raggningsreplikerna, inredningen och en drös med obetyliga ord, likaväl som några runda.

Nu skjuter vi från höften. Det här är kärlek. Det här är på riktigt. Det här är Elvis.

Välkommen,

Kalle

www.elviskalmar.blogg.se